Taking Chances <3
Orkar inte skriva så mycket, men idag den 27 februari 2010 somnade min lilla Tessi in. Hon kämpade ett helt dygn med värkar och till slut var det bara att inse... hon skulle inte klara sig. När den tanken gick upp för mig, bröt jag ihop. Det har varit för mycket... vid klockan 3 somnade Tessi lugnt o stilla in med mig o Sanna vid sin sida.
Samtidigt som det skar till i mitt hjärta när hennes blick blev lugn och tom, så visste jag att det var det enda rätta. Jag hade inget val...
Kan inte fatta att hon är borta. Hon sitter inte längre där ute bland de andra o tuggar nöjt på sitt hö. Hon kommer inte tillbaka... jag vet innerst inne att ingen kunde förutspå att det här skulle hända, men ändå anklagar jag mig själv och det är så det kommer kännas en tid framöver.
När jag såg Tessi första gången så gick hon rakt in i mitt hjärta. Hon kom till mig som en liten plutt o växte upp till en dam. Hon tog tävlingsbanorna med storm, hennes första tävlingssäsong, och där har hon satt sina spår.
Hon satte också sitt tassavtryck i mitt hjärta för all framtid. Älskar dig för alltid min älskling! <3
"Låt sorgens fåglar flyga över, men aldrig bygga bo"
Så hemskt att det skulle bli så här. Men som sagt är det inget man kan förutspå. Tänker på dig! Säg till om du vill prata. Kommer alltid att finnas för dig syster <3
jag lider med dig, var jätte jobbigt när vi avlivade nasse, även fast jag inte visade mina känslor då. Det finns dom som säger att dom förstår men inte riktigt menar det, jag menar det. Jag förstår, iallfall lite. Jag älskar dig <33
