liindag

Ja, igår skulle vi ju ha åkt på SM med Nasse o Qiwi, men klockan 6 igår morse fick jag ett samtal från Birgitta. Tennishallen hade rasat in under natten! :O Jag blev jättechockad, och ännu värre blev det... alla hoppkaninerna var UNDER rasmassorna. :'( Var helt ofattbart, går inte att förklara känslan. När jag såg den första bilden så tänkte jag "det är kört, ingen av dem har klarat sig. Hoppas bara att de dog direkt". Men klockan 10 väcktes ett hopp. Då ringde Erica och sa att fam. Erikssons kaniner var hittade och de levde! :O Mina ben började skaka och jag var tvungen att sätta mig... resten av dagen gick man som i dvala o väntade på nästa samtal.
Det var hemskt att bara gå hemma. Man var inte där o kunde hjälpa till!
På kvällen, när jag fick den sista rapporten, så hade de hittat alla hoppkaniner, förutom 3 och 2 var döda. Gick o la mig och somnade ganska fort, men vaknade 5.45 igen, och kunde inte somna om. Så gick upp o hjälpte till att skotta snö, så vi kunde ta oss ut med bilen och åka in till Nyköping. När vi väl kom dit in, och man fick se byggnaden... bara det var hemskt. Tårarna kom redan då... såg några kaniner som låg döda medan vi var på väg mot entrén. När vi klev in där var det människor överallt. Elin o Madde kom fram ur folksamlingen och vi kramade om varran. Ganska snart så träffade man på Anna och Siv också... kort där efter kom Erica. Så härligt att träffa henne, även om det var under de här hemska förhållandena. Krisse blev nästa att krama om och sen Stig. Fick sen syn på Boel... det var hjärtskärande. Hon var så ledsen och förkrossad. 2 av hennes kaniner, Troj och FBI var fortfarande inte funna. Satt där o försökte trösta o stötta så gott det gick, fast ens egna tårar rann.
Gick sen runt o fotade lite med Krisse o Syrran. Jag blev så imponerad av de som utför räddningsarbetet, när vi stod o kollade. De håller på med maskiner och lyfter dän bråte... men de är såååå försiktiga. De lyfter lite och så fort någon "gubbe" på marken lyfter en hand, så stannar maskinerna och de börjar fånga kaniner de ser.
De har plockat fram levande kaniner ur rasmassorna hela dagen, men tyvärr också en del döda. Har sett en hel del platta kaniner... det var hemskt att se dem, men när man såg dem o tänkte på hur många som överlevt, så förstår man vilket mirakel det är.

Veterinär har funnits på plats sen igår. De kaniner som de tror kan gå att rädda tas in i en annan hall där de bedöms, och de som bedöms som de inte går att rädda avlivas med spruta. De kaniner som är riktigt riktigt illa skadade avlivas med slaktpistol direkt av erfarna uppfödare. Låter kanske hemskt, men det är det snabbaste sättet. De har ju redan lidit tillräckligt innan de hittas.
Är så sjukt imponerad över hur de har lyckats organisera upp allt. Utan det hade det lätt kunnat blivit kaos. Men de har verkligen strukturerat upp det otroligt bra!

Tanken på att vi skulle ha tävlat i den lokalen på lördagen gör mig livrädd. Tänk om hallen inte rasat på natten... eller tänk om den rasat på torsdagen! Är så glad att alla våra vänner (medlemmarna) är oskadda fysiskt. Det är en förskräcklig och helt vansinnig katastrof... något sånt här FÅR INTE hända, men det gjorde det! Jag kan inte riktigt fatta det. Men att närmare 1000 kaniner har räddats ur rasmassorna är ja.. det finns inte ord för det. Det är fantastiskt!
Nu ska vi alla försöka bearbeta det här och smälta allt, sen kommer vi alla att hjälpas åt att bygga upp klubben igen. Men självklart kommer det itne bli som förrut. Vi får börja om igen... men vi ger absolut inte upp.

Det var skönt att åka in o se allt med egna ögon, krama om alla och som Boel sa "Ni kommer i alla fall förstå". Och det är sant. Vi kan inte föreställa oss hur det var igår, men vi kände med dem alla idag och har påverkats sååå mycket. Många kommer nog inte förstå det här. Många kommer nog tycka ett och annat, men de gubbar som räddar kaninerna förstår.
-Det här är bland de roligast räddningsuppdrag jag varit med på, säger Peter Stark. Jag är helt fascinerad  av dessa små djur.
-I förmiddags jagade vi en liten brun kanin i nästan en halvtimma innan vi kunde fånga in den med en hov.  
(kopierat från KAF:s hemsida)
Det här är vuxna karlar, som genomför räddningsarbetet och jag är så sjukt tacksam! Vi kommer aldrig kunna tacka dem nog för den insats de gjort och gör! Utan dem hade det inte gått att rädda så många kaniner som det gjorts!
Så jag avslutar med ett STORT tack till de alla som hjälper till med räddningsarbetet, till alla de medlemmar, som trots att de förlorat sina älskade kaniner stannar kvar o stöttar sina vänner och som inte ger upp hoppet att fler ska hittas levande, till de som organiserat upp allt, till de som fixat mat till både människor och kaniner! Ja, tack till ALLA som gjort en insats!

Fattar inte... halva byggnaden har liksom rasat!

Helt ofattbart!

"Överlevande-Tavlan" där kaninägare spänt hoppades på att deras kanin skulle stå med på!